Grått
lyser ett ansikte mot mig
i dimman
Jag ruskar mig själv till liv
reser mig upp

Var är ni?
alla de händer jag kände
vid min sida
mjuka röster
stödjande armar

Efter en evighet
andas allt åter lugn
sinnet spinner åter sina broar
över ravinerna
och de spruckna hålen