För första gången
sedan den långa vinterns början
värmer morgonljus
sakta
mina fördragna gardiner
och där jag ligger
i mörkret, i dammet
börjar jag sakta vakna upp

I kylan såg jag mina brister
mina svagheter
och min barndom tog slut
Mitt ansikte, mina händer
har blivit äldre
men jag återvänder
kanske
till ett nyare liv
där din skönhet
värmer mina ensamma rum